HÄSTAR

Hos oss bor det tre ponnyer i olika storlekar. Pussel är en Welsh/Shetlandsponny-korsning, sen har vi Casper som är en New forest och sist men inte minst, vårat senaste tillskott, Dínus, som är av rasen Islandshäst.

Hästar kommer i många variationer; höga, låga, satta, smäckra, gula, bruna, svarta, med eller helt utan vita inslag etc.
På så vis påminner hästar mycket om hundar. Det finns hästar med den mankhöjd på under metern som är dubbelt så gammal som en häst med en mankhöjd på över två meter. Variationerna är oändliga. Olika raser används med fördel till olika ändamål.

Våra hästar används till ponnyvarv, ridning för barn med funktionsvariationer, körning, kvällsturer, kvällskurser och djurklubbsgrupperna. Vi har överlag ingen ridning för vuxna. Varje sommar åker hästarna på bete ett par månader. De kommer hem igen kring skolstarten.

Mer information om hästar finns hos Svenska Ridsportförbundet.

FÅR

Åsenfår

Fåren du möter här i Aspuddsparken tillhör rasen Åsenfår, som har sitt ursprung i byn Åsen i Dalarna. Det är en gammal svensk ras som räknas till de så kallade allmogefåren – våra svenska lantrasfår. Eftersom lantraser har levt länge i samma miljö har de utvecklat unika egenskaper anpassade efter just den platsen, vilket gör dem särskilt värdefulla att bevara. Åsenfåret kännetecknas bland annat av sina korta öron, korta svans och sin robusthet. De är härdiga, har goda modersinstinkter och beskrivs ofta som både kloka och tillgivna. Baggarna (hanarna) har horn, medan tackorna (honorna) är kulliga – det vill säga hornlösa.

Vi har haft får i parken sedan 1990 och brukar ge dem namn inspirerade av sagornas värld. Varje höst köper vi ibland in en bagge som får gå med tackorna under en tid. Med lite tur får vi lamm på våren!

Mer information om Åsenfår och andra svenska lantrasfår finns hos Föreningen Svenska Allmogefår.

Allmänt om får

I över 11 000 år har fåren varit en del av människans liv och bidragit med mjölk, ull, skinn och kött. De är ett av våra allra tidigaste husdjur och har spelat en viktig roll i både försörjning och kulturhistoria. Får är utpräglade flockdjur med stark sammanhållning. Deras beteende styrs mycket av gruppens rörelser. Det kan ibland verka som att ett får plötsligt rusar iväg utan någon synlig anledning – men oftast beror det på att en individ har blivit skrämd, och resten av flocken följer instinktivt efter. Flocken flyttar sig då snabbt till en ny plats, där de snart återgår till att beta i lugn och ro medan de idisslar.

MINIGRISAR

Vi har två stycken minigrisar, Gösta och Sverker. De flyttade hem till oss under hösten 2024 och verkar nu känna sig trygga och hemma här i Parken. Gösta är den svarta grisen, han är tre månader yngre än Sverker som är den bruna grisen och de kommer från olika uppfödare men trivs väldigt bra tillsammans.

Vi har valt att döpa grisarna efter olika gator i Aspudden-området. Gösta är döpt efter "Gösta Ekmans väg" och Sverker efter "Sverkersgatan". Våra grisar har en lucka in till sin box så att de kan välja själva om de vill vara ute i hagen eller inne i boxen.

Allmänt om grisar

Alla tama grisar kommer ursprungligen från vildsvinet. Minigrisarna kommer i sin tur från ett asiatiskt hängbukssvin som korsats med flera olika småväxta grisraser.

Grisen använder sitt tryne (näsan) för att hitta mat. Grisen har ett väldigt bra luktsinne och kan hitta riktigt smarrig mat som ligger så långt som en halvmeter ner i jorden. De är allätare och äter alltså det mesta tex gräs, rötter, maskar och blommor.

Grisar är väldigt renliga djur och är noga med att inte bajsa där de sover. Dessutom är grisar riktiga soldyrkare och kan ofta ses ligga och njuta värmen. Grisar kan inte svettas, mer än genom trynet, så är det riktigt varma dagar kan grisarna välja att lägga sig i en lerpöl, men gärna i en lerpöl i solen.

Mer information om minigrisar hittar du hos SVA och hos Svenska minigrisföreningen.

GETTER

Afrikanska dvärggetter

Vi har valt att ha rasen Afrikanska dvärggetter då det är en mycket trevlig, liten och lätthanterlig ras. De låter sig gärna klias lite extra bakom öronen och är mycket sociala. Då rasen har sitt ursprung i Norra Afrika där vädret kan variera kraftigt har det gjort rasen tålig.

Getter har vi haft i parken sedan år 1986 och de döps efter temat mytologi, som exempelvis Minerva, Juno och Olympia. På hösten brukar vi ha besök av en bock som betäcker getterna, det resulterar förhoppningsvis i söta killingar som hoppar omkring i hagen till våren. Getterna åker iväg på bete några veckor under sommaren och kommer hem igen kring skolstarten.

Allmänt om getter

Getter hålls först och främst för mjölkens skull. De ger även kött och skinn. Numer har även en del getter som främsta uppgift att hjälpa människan med att hålla landskapet öppet. De är nämligen mycket bra på att beta och äter gärna det mesta, även de taggiga slånbärsbuskarna (!). Deras goda betesförmåga har dock ställt till det på vissa delar i världen. Tillsammans med andra betande djur har de varit med och skapa steppområden och öknar då de helt betat bort de skyddande buskarna.

Hos oss är getternas främsta uppgift att möta barnen och vara en del av vår djurundervisning. Något som de sköter med bravur.

Vill du veta mer kan du kika på Kolmårdenssida om just dvärggetter.